Jul på savannen

Merry Christmas, happy holiday, och skål! Så säger vi till varandra denna första dag på den sydafrikanska savannen, julafton 2012. Redan fyllda av massivt många upplevelser och längtan att dela. Det kommer mera, ty nu finns internet i bushen! Fridfulla helghälsningar till alla, både här på plats och där hemma. De varmaste av kramar från (typ) den varmaste av platser (här är just nu +36 grader).

Vi skålar. Med varandra, för girafferna, för gnuerna och för zebrorna som tittar på.

Lite dammigt där bakom till höger, men ändå: zebror!

Två av alla gäster som bjöd in sig själva till kvällens kalas.

…och i fonden detta. Lägg märke till molnen som imiterar berget under dem.

…och ovan oss denna. Samma måne! Över alla. Hoppfullt sammankopplande.
God jul vänner!

Share

Ny dag, ny kunskap

Jag har bestämt mig för att varje dag fram till avfärden den 23:e december lära mig nåt nytt om resemålet. I förrgår lärde jag mig att det finns sex vilda kattdjur dit vi ska, det var S som lärde mig. Fyra av dem lyckades jag gissa rätt på – lejon, gepard, leopard och vildkatt. De två andra hade jag aldrig hört talas om – serval och caracal. Nu visar sig dessa vara grymt coola och jag är glad att de finns med bland dessa sex. Det visar sig också vara så att åtminstone cervalen stundom hålls som husdjur och caracalen så åtminstone i ett fall. S och jag kollar youtubeklipp med den som alltid dubbla känslan av att önska dem friheten och samtidigt den starka viljan att äga dem själva. En av varje sort.

Gårdagens nya kunskap kom också från S. (Jag måste börja göra mer research själv, det här duger inte.) Det handlade om elefanter och om den strategi parken vi ska vara i valt för att elefantstammarna inte skall bli för stora. Jag trodde att det fanns för få elefanter, men så visade det sig alltså inte vara, åtminstone inte i detta fall. Om de blir för många välter och äter de nämligen träden i för hög grad och förvandlar savannen till öken. Typ så i alla fall. Hur som helst så leder alltså detta till att det på vissa ställen äger rum legaliserad jakt på elefanter, till exempel i Kreugerparken som ligger nära där vi ska vara. Metoden de istället valt i den park vi ska vara är selektiv sterilisering vilket ju låter betydligt bättre. Även de elefanter som klassas som ”för många” får alltså leva vidare som individer, men utan att göra sig fler.

Idag har jag ännu inte lärt mig något nytt, men tror bestämt att det ska bli namnet på den park vi ska vara i. Makalalireservatet, så heter det. Ma-ka-la-li. Inte helt lätt, men ju på inga vis omöjligt heller. Tusan vet varför jag haft så svårt att få det att fastna.
Nu sitter det hur som helst – Makalalireservatet.

Share