Sorgesång

Kanske finns inget mer snopet och sorgesamt läte än det ljud som kommer från en samling domherrar som ser på när en ekorre skövlar det fågelbord de betraktar som deras eget.

På den här sidan går det höra hur en domherre låter när den inte ser en ekorre äta upp dess mat. Inte så munter då heller.

(Bild: Pappas webbsända fågelbord i Vaplan)

Share

Beroende, tillit och död

Riksteaterns och Marcus Lindeens föreställning Djur som dör – Rapporter #1Stockholms stadsteater ikväll. 193 döda djur senare tänker jag nu på de husdjur min blick möter varje dag. Den grå katten på insidan av fönstret mitt emot, hundarna i änden av de fastknutna kopplen utanför ICA. Och beroendet.

Ett totalt beroende ger inte utrymme för något annat val än tillit. Total den med. Alternativet är vansinne, så tänker jag. Kanske är det just det som händer när ett husdjur plötsligt ändrar karaktär, när katten oförklarligt river mattes mjuka kind. Och hunden en dag faktiskt biter den hand som föder den. Beroendet står orubbligt. När tillgivenheten tappar fästet, om blott en kort sekund, är det ovillkorligen början på slutet.

Sannolikt gäller precis detsamma när båda parter är människor.
Beroende föder tillit.
Totalt beroende föder total tillit.
Föder död.

Share