Samtalet där vägen tar slut

Här är min pappa. Under senaste veckorna har han rest hundra mil i den lika stora som glest befolkade kommun jag fortfarande kallar mitt hem. Mil efter mil genom skogarna till en by med fyra postlådor och ett möte om det han tror på mest. ”Det var bara en person hemma idag på den plats där vägen tog slut, men vi pratade länge och samtalet var bra, tur att jag åkte hela vägen.” När rösterna i staden dånar från dyra kanaler, busskurer, köpta väggar, med kostsamt ljud och bild. När reklambyråer dikterar kampanjernas geografi och jag tvivlar på om det är längtan efter en bättre värld eller ökad makt som står på spel. Då tänker jag på platserna vid vägs ände och på dem som ser till att möten händer också där, nu och annars. En trösterik medicin. Heja pappa!

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>