Lejonet med den snyggaste frisyren i bushen

Jag vet inte var Makalalis lejon fixar frisyren, men tydligt är att denne unge hane går till ett ställe med stil. Hans bror är inte heller fy skam, liksom mamman som ligger strax intill. Vi träffade dem igår och jag tänker att detta nog blir mitt sista lejonmöte för den här gången. Jag tittar länge och fotar mycket. Trion hade placerat sig mycket synligt på den uttorkade flodbädden och kombinerade uppvisningen av sig själva med sånt som mestadels fyller ett lejons vardag: sova i solen, klia sig bakom öronen, gäspa, titta på en fågel som flyger förbi, känna vinden i manen, gäspa igen, somna om igen.

Share

4 thoughts on “Lejonet med den snyggaste frisyren i bushen

  1. Pingback: So long Siyafunda! | rindå.se

  2. Hej!!
    Nu är jag här igen… Anna som skrev här innan ni skulle resa.
    Nu vill jag ju bara ropa -Visst var det häftigt?!? :-D Men det har jag ju förstått att ni tyckt av den här bloggen. Fantastiskt så mycket ni fått se och vara med om. Mycket känner jag igen, allra mest känslorna. Varje safaritur upplevde jag helt annorlunda från den innan… Det var nya upptäkter hela tiden så det skulle inte kännas som att göra om resan om man åker tillbaka.
    En fantastisk tacksamhet att ha fått lov att dröja sig kvar så länge när man kommer till en plats som har något alldeles extra att bjuda på. Jag har ett underbart minne när vi sitter i mörkret med en liten bäck under bilen och det flyger eldflugor överallt. En riktig Disneysekvens!!! Där satt vi tills alla ”kände sig klara”.
    Så lustigt att dina sista lejon var mina första. Den ena killen har nog bytt frisör sen sist. Ingen dålig friss :-D
    Man blir ju lite nyfiken på om ni fått blodad tand och tänker åka på fler liknande resor? Som jag skrev så är det Borneo nästa för mig :-) Det ska kartläggas djur utmed en flod i norra delen av ön. Om en månad smäller det. Jättespännande!! Ni får väldigt gärna vara med och läsa på min facebook sida även om jag inte skriver lika fantastiskt fint och finurligt som denna reseskildringen varit… Tack för att jag fick vara kvar i Makalali lite till genom er!!!
    Mvh Anna Liesén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>