Buffelradio

Trots att de afrikanska bufflarna rör sig i en separat del av reservatet, och trots att de är så himla stora, är det bra att en utav dem är taggad med en liten mottagare så att vi lättare kan hitta dem. Det är ingen av de andra djuren, men på bufflarna vill man ha litet extra uppsikt då de ännu är på tillväxt och bevakas för att de inte skall drabbas av den vanligt förekommande tuberkulosvarianten som härjat bland många av Afrikas bufflar. Nu visar det sig att radioapparaten idag är ur funktion, men vi har tur och hittar dem till slut i en grön dalsänka där de tuggar sitt gräs.

Att bufflarna går i en helt egen del av reservatet beror på att de ännu är för få för att utsättas för de stora rovdjuren i den omgivande delen av parken. Bufflarna är nu 19 stycken och skulle snabbt bli lejonmiddag om de mötte dem nu. Om kanske ett år eller något mer tror rangern att hjorden är stark nog för att ägarna (kanske med hjälp av efter oss följande volontärer?) ska kunna ta ned de höga stängslen som separerar delarna åt. Då blir det spännande att se hur de individer som är födda och uppvuxna i hänget (som alltså inte är nån lite kohage direkt utan rymmer åtskilliga tusen hektar) beter sig när de för första gången möter ett lejon. De har ju aldrig hänt dem förut och har alltså ingen träning i sig, men sannolikt har de instinkterna i sig. Att som reservatägare skaffa sig nya bufflar, alltså köpa, från andra platser är mycket kostsamt så det lär vara en tid av hårt hållna tummar som följer efter att bufflarna har släppts ut. Friheten och längtan efter den är alltid störst, berättar många som har berövats den men när det gäller de afrikanska bufflarna i jättehänget i Makalali tycker jag att de ser rätt belåtna ut över att tillbringa sina dagar ihop med giraffer, vårtsvin och impalas istället för blodtörstigare typer.

Låt dig inte luras av deras fridfulla yttre. En afrikansk buffel är inte att leka med och särskiljer sig från övriga rovdjur genom att vara helt oresonliga när de väl tänt till. De flesta djur gör ett första utfall vid upplevelsen av hot, och stannar sedan till för att undersöka reaktionen hos hotet. Men inte den den afrikanska buffeln. Börjar den springa så springer den tills det bokstavligen tar stopp eller tills att det upplevda hotet jämnats med marken. Som vanligt har jag lätt att lyda den upprepade ordern om att stanna i bilen. Alltid när vi är utanför trädgård och garageuppfart, utan vidare instruktion och uppsikt av en ranger – Stanna i bilen.

Share

One thought on “Buffelradio

  1. Pingback: Full pott – leopard funnen | rindå.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>