Hyenor i natten

Efter julskålen på savannen där vi såg solen gå ned, mörknade det fort. Jättefort. Men vi skulle inte åka tillbaka till campen direkt, utan fortsätta en god stund genom den snart kolmörka bushen. Vi tar oss fram i en stor öppen jeep med vår medvolontär Rezhin som strålkastaransvarig. Hon har bara varit här en vecka, men har redan grym koll på hur saker och ting fungerar. Rangern Lukas kör.

Det är helt fantastiskt spännande, och trots att jag knappt sovit alls under det senaste ett och ett halvt dygns resandet håller mina nerver mig på helspänn. Ljuskäglan rör sig hastigt över och in bland buskarna och träden vi passerar. Då och då glimrar det till av ett ögonpar, nära eller en bit bort från bilen. Då stannar vi och tittar vad det är.

Vi har redan hunnit se en mängd djur under den intensiva eftermiddagen, och det rimliga skulle vara att jag helst hade velat åka hem och lägga mig, men när vi får syn på ett alldeles särskilt par ögon, vilka helt tydligt fångar Lukas koncentration litet extra, blir jag åter klarvaken. En hyena.

Vi följer den försiktigt med bilen och snart möter vår ljuskägla en hel familj. Det är svårt att se riktigt hur många de är, men tydligt är att de har ett gryt (eller vad det kan tänkas heta? För exaktare terminologi hänvisar jag so vanligt till S på djuriskt.se) just här och att det är betydelsefull uppgift för Siyafunda att veta. Just hyenor hör till de stora rovdjur som är viktiga att hålla litet extra koll på för att förstå balansen i reservatet. När de beslutar sig för att upprätta ett nytt boställe är det en viktig kunskap att dokumentera. Vi befinner oss bara ett kort stenkast från gruppen.

Vi sitter i bilen länge och bara tittar, innan den lilla gruppen beslutar sig för att promenera ut i kringliggande buskage, kanske för en nattlig jakt. När en av de större hyenorna passerar någon enda meter från jeepen med blicken riktad åt vårt håll, ser jag hur stora de faktiskt är. Skitstora. Men vi är större, understryker Lukas, eller rättare sagt så länge vi stannar i bilen så uppfattas vi så av djuren. Våra kroppar och bilen uppfattas som en sammanhängande varelse, menar han vilket gör att de flesta djur – även de potentiellt farliga – gör en uppskattning av sin egen storlek i relation till oss och därför lämnar bilen i fred. Elefanter gör ibland (helt korrekt) en annan bedömning och det händer inte alldeles sällan att det står i tidningen om en elefant som av olika anledningar drabbats av dåligt humör och vänt en jeep uppochned. Fast någon elefant har vi inte träffat än. Det är också viktigt att vi inte reser oss upp i jeepen, då en upprest människa i bilen kan skilja ut sig från helheten och som följd liksom avslöja illusionen om den sammanhängande helheten.
Jag har inga svårigheter att lydigt sitta ned på mitt säte.

Share

6 thoughts on “Hyenor i natten

  1. Pingback: Ännu fläckigare hyena | rindå.se

  2. Pingback: Nya hyenor till världen | rindå.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>